Installera vmware-tools på Debian 6.0 (Squeeze)

Det är väldigt enkelt att installera vmware-tools på Linux Debian 6.0 också känt som Squeeze.

I virtuella maskinen behöver man installera några verktyg via apt-get.

Kör:
apt-get install make gcc
apt-get install linux-headers-$(uname -r)

I vmware esxi görs det genom att man högerklickar virtuella maskinen.

Guest -> Install/Upgrade VMware tools

Gå in på din virtuella maskin, logga in som root eller sudo:a .

Jag väljer att montera och packa upp filerna till /tmp , det går givetvis bra att packa upp till nån annan katalog om man har lite utrymme på /tmp .

cd /tmp

mkdir cdrom

mount /dev/cdrom cdrom

cd cdrom

cp VMwareTools*.tar.gz ../

cd ..

umount cdrom

rm -r cdrom

tar zxvf VMwareTools*.tar.gz

cd vmware-tools-distrib

./vmware-install.pl

rm -r vmware-tools-distrib

Borttagning av kataloger och avmontering av cdrom är valfritt, det sker ändå vid omstart eftersom vi lagt installationsfiler under /tmp .

För de allra flesta räcker det med att bara välja default alternativet på alla frågor.
När installationen är färdig kan ESXi kommunicera med gästen med vmware tools samt uppgradera själv i framtiden.

Kraften av Unix?

Jag läste en intressant artikel på IDG där man tar upp hur man kan använda MacPorts som pakethanterare under Macintosh.
Mycket bra genomgång även om jag får passa på att ge Mac OSX en känga eftersom man kunnat göra detta under Linux sen någon gång på 90-talet 🙂

Mina personliga favoriter under olika distributionsträd är följande:
I Debian, Ubuntu och andra distributioner baserat på Debian har vi apt-get / aptitude.
I Gentoo har vi emerge / portage.
I RedHat och Redhat kompatibla distributioner så som CentOS och WhiteHat har vi yum.

Absolut snabbast av alla dessa är apt för Debian även om emerge / portage på Gentoo kan tänkas vara den mest flexibla av paketeringssystemen.

Hur skiljer sig då pakethantering under Linux mot t.ex. Windows?
Jo, man på Linux har man ofta stora arkiv online med tillgänglig mjukvara som man kan vraka och välja bland. Det går att genom ett kort kommando både söka, installera och avinstallera alla mjukvaror som behövs. Alla filer som behövs laddas ned vid behov och installeras snabbt och enkelt. Ibland skulle jag vilja säga att detta gör Linux enklare än Windows för en administratör!

Använder du Android eller iPhones market funktioner för att tanka appar kan du tänka dig att det funkar liknande.
Du söker en app och väljer den helt enkelt för installation.

I Windows får du oftast leta upp den mjukvara du vill ha, fixa en installationsfil eller cd-skiva och därefter installera.
Hoppas verkligen att Microsoft följer efter och ger upp tänket med att behöva ladda ned en ISO för att bränna ned på skiva varje gång man vill installera någon större applikation. Vi på Adminor är SPLA partner men det tar avsevärt mycket längre tid att installera programvaror från Microsofts licenspartnerprograms webbsidor än motsvarande från andra operativsystems leverantörer. Synd!

Kort om Linux- och MySQL-användarhantering.

Jag fick en fråga på en kund om skillnaden mellan linux-användare (system users) och de användare som finns i MySQL.
Vissa gånger kan det vara lätt att blanda ihop om man sköter sitt eget linux system.
T.ex. en vanlig webbserver med databas där man har MySQL som databasmotor.

Det lättaste att komma ihåg är att MySQL och systemanvändarna är helt skiljda. Det är helt enkelt olika användartabeller.

Lite förenklat så är alla systemanvändare i linux (som nås via t.ex. ssh) är definerade i olika filer (med hjälp av olika verktyg för lösenordsändring, typ passwd):

/etc/passwd – användarnamn, userid, gruppid (primär grupp som användare tillhör), hemkatalog, shell som ska köras vid inloggning typ /bin/bash

/etc/shadow – krypterade lösenorden som tillhör användare

/etc/group – gruppdefinationer, gruppid och medlemmar av sekundära grupper
Mer matnyttig information finns längst ned i denna post.

Det finns undantag, t.ex. om man använder LDAP eller andra centrala användardatabaser – men i detta inlägg förenklar jag och tar inte upp central användarhantering.

MySQL är ett program likt alla andra på ett system men körs ofta som en ”daemon” under linux och exekvieras av en vanlig systemanvändare, ofta som administratörs-användare ”root”.
När MySQL körs så tillhandahållet MySQL en egen miljö för att hantera databaser. Det finns logik , datalagring och användarhantering med mera.
I MySQL lagras användarna i en speciell reserverad tabell ”user” under databas med namnet ”mysql”. Det är mest ett sammanträffande att man använder samma namnkonvention som unix-system där superusern kallas ”root”.

mysql> show tables;
+—————————+
| Tables_in_mysql           |
+—————————+
| columns_priv              |
| db                        |
| func                      |
| help_category             |
| help_keyword              |
| help_relation             |
| help_topic                |
| host                      |
| proc                      |
| procs_priv                |
| tables_priv               |
| time_zone                 |
| time_zone_leap_second     |
| time_zone_name            |
| time_zone_transition      |
| time_zone_transition_type |
| user |
+—————————+
17 rows in set (0.01 sec)
17 rows in set (0.01 sec)

I MySQL är användare lagrade på formen permissions och privileges.  Permissions sätts upp med access per databas och även på tabellnivå för läs/skriv samt vilken ”host” som användare får ansluta från % (wildcard, alla hosts) eller per IP/subnät. En bra introduktionsguide till hur man hanterar och administrerar användare i MySQL finns länkade i slutet av denna post.

En likhet mellan systemanvändare och MySQL användare är säkerhetsaspekten. Man bör t.ex. aldrig tillåta ”root” på ett system eller ha en superuser på Mysql som kan logga in från vilket IP/domän som helst.
Man ska alltid försöka begränsa access och ge ut de privilegier som beövs till de databaser som behöver nås – per IP.
Rekommenderar att läsa följande dokumentation för användaradministration i Linux (även andra unix system är liknande): http://www.comptechdoc.org/os/linux/usersguide/linux_ugusers.html
Mer ingående information om MySQL permissions kan finnas här: http://www.databasejournal.com/features/mysql/article.php/3311731/An-introduction-to-MySQL-permissions.htm